Klockan åtta i morse åkte Malin iväg, då känns redan tomt nu för jag har kommit så nära min syster nu att det blir nästan som om en pusselbit tas bort när hon försvinner. Men pusslet blir helt igen när vi ses. Jag kan inte beskriva exakt hur det är men ungefär så.
Nu har jag tränat mitt sparringpass som jag egentligen tvingar mig till, men det ger snabbast utveckling så jag gör det endå.
Nu kommer mina pem positiva saker under dagen.
- Gjort klart albumet
- Pratat med min väninna Sona på telefonen
- skrattat lite av serien "my name is Earl"
- Dricker te (tahiti) somnu ligger på min favorithylla
- Skrivit ett brev till min fadder Jenny som bor i Zambia, hon fyllde 15 år igår så jag gjorde ett gratulationskort alldeles själv, och med några smycken också.
KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Alltid roligt med kommentarer